Vi har kommit in i halva februari och Gotlandsmusikens verksamhet pågår för fullt. Förra veckan en bygdegårdsturné med Gotland Jazztrio och Camerata Nordica från Kalmar läns musikstiftelse, biblioteksspelningar med Gotlands Blåsarkvintett och en kärlekskonsert med Gotland Brass på Alla hjärtans dag. Kommande dagar ytterligare bibliotekskonserter med Blåsarkvintetten och en kväll på Visby Jazzklubb med vårt specialsammansatta 11-mannaband som spelar 80-talshit från den amerikanska västkusten.
Vår barn- och ungdomsproducent har just kommit hem från ett nationellt möte kring Imagine, musiktävlingen för ungdomar i åldrarna 13–21 år, och finns med på ett hörn vid veckans repetitioner av en nyskriven skolföreställning för skådespelaren Anna Jankert och Gotlands Blåsarkvintett. Kollegorna på Gotlandsmusikens kansli arbetar med administration, biljettförsäljning, marknadsföring och teknik och ger stöd åt anställda, besökare och samarbetspartners.
Själv förbereder jag mig för morgondagens medverkan på Region Gotlands bokslutsdag för förvaltningar, bolag och stiftelser. Trots Region Gotlands tydliga satsning på kultur har Gotlandsmusiken efter flera års urholkning av statsanslagen hamnat i en prekär situation. Mitt uppdrag i morgon är att redovisa verksamheten 2024 och att argumentera för Gotlandsmusikens äskande om permanent ramförstärkning om 4 miljoner kronor från år 2026 och ytterligare 2 miljoner från år 2027.
Gotlandsmusikens situation är inte unik. Under det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur i Eskilstuna härom veckan var kulturlivets finansiering ett hett ämne. I stort sett alla vittnar om att de har det tuffare ekonomiskt än på flera decennier. Även om det fortfarande produceras väldigt mycket kultur i vårt land har många tvingats banta sin verksamhet.
Musiklivet drabbas hårt både av minskade statsanslag till Kultursamverkansmodellen och av nedskärningarna inom folkbildningen med stängda replokaler, mindre resurser för folkhögskolornas musikutbildningar och mindre stöd till ideella konsertarrangörer.
Folk och Kultur genomfördes i år för åttonde gången och genererade nästan 12.000 besök under fyra dagar. Deltagare de tre första dagarna var framförallt branschfolk, det vill säga politiker och tjänstepersoner, företrädare för utbildningar, kulturinstitutioner och fria aktörer samt enskilda kulturskapare. Dag fyra välkomnades allmänheten.
Bakom Folk och Kultur står Länsteatrarna i Sverige, Regional Musik i Sverige och Länsmuseernas Samarbetsråd i samverkan med bland andra Eskilstuna kommun, Region Sörmland och Statens kulturråd. Upplägget är som i Almedalen med mängder av seminarier, panelsamtal, debatter och linjetal. Det finns ett stort utställartorg och det hålls ett antal mingel.
Den stora skillnaden mot Almedalen är att mediernas rapportering är minimal, näst intill obefintlig. Det är märkligt och irriterande att det kan vara så tyst kring ett event ägnat en så stor och betydande del av samhällslivet. Vi vet ju att kulturen är lika viktig för ett fungerande samhälle som den "hårda" infrastrukturen.
Ändå tänker många på kultur som ett slags lyx. Trevliga upplevelser, förströelse, grädde på moset. Något vi kan ägna oss åt när de mer basala behoven är tillfredsställda. Jag, och många med mig, hävdar att kultur är ett basalt behov, något vi inte kan klara oss utan. Som stöd för detta anför vi både forskning och egna iakttagelser.
Till det senare hör vittnesmål från personer som besökt Ukraina under det pågående ryska anfallskriget. Trots, eller kanske på grund av svåra umbäranden törstar befolkningen efter kultur och besöker uthålligt konserter, opera- och teaterföreställningar, vilka ständigt får avbrytas då flyglarm ljuder. Efter lyssnarnas önskemål har det nationella radiobolaget ökat sitt musikutbud med särskilt fokus på rogivande klassisk musik.
Vid Centrum för kultur, kognition och hälsa inom Karolinska institutet bedrivs och belyses internationell spetsforskning kring kulturupplevelsers betydelse våra hjärnor. Det är exempelvis belagt att människor från olika kulturer uppfattar samma grundläggande känslor i musik, att redan det nyfödda barnet har speciella områden i hjärnan som aktiveras av musik och att olika områden i hjärnan är aktiva när man bygger upp förväntan respektive upplever känslomässig klimax vid musiklyssnande.
Forskning har också visat att musikträning stärker barns språkutveckling, socio-emotionella mognad och kognitiva förmåga. Man har sett att elevers IQ ökar med musikträning och att det skapar mer grå substans i de delar av hjärnan som är viktiga för matematik och empati. Vidare finns belägg för att musikterapi ger goda resultat vid behandling av depressioner, störningar i autismspektrat och allvarliga psykoser.
En undersökning, beställd av Arts Council i Storbritannien, ger omfattande bevis för att engagemang i kreativitet och kultur är kopplat till positivt välbefinnande, känsla av samhörighet och motivation hos människor i olika åldrar och på olika platser och att kreativa och kulturella aktiviteter kan hjälpa till att minska olika "negativa" beteenden hos tonåringar, inklusive kriminellt beteende och droganvändning.
Omsatt i argument för ökade investeringar i Gotlandsmusiken hävdar jag att våra konserter och de aktiviteter vi genomför för att stödja barns och ungas musikskapande är till stor nytta för hela samhället. Vår verksamhet är inriktad på den bofasta befolkningen och vi når många av Gotlands 61.000 invånare.
Våra 14 musiker och de pedagoger vi anlitade genomförde förra året 376 konserter och pedagogiska aktiviteter, vilka genererade 31.606 besök och deltagartillfällen. 174 av insatserna var riktade till barn och ungdom och 38 konserter genomfördes inom äldreomsorgen. Samtliga skolor, äldreboenden och bibliotek fick besök av våra ensembler. Våra musiker genomförde också musikinsatser på uppdrag av Försvarsmusiken.
Annorlunda uttryckt aktiverade och stimulerade vi under 2024 stora delar av den gotländska befolkningen. Många daglediga tog sig till sitt bibliotek för att lyssna på musik och fika tillsammans, andra besökte en bygdegård eller fick vara del av en större publik på Wisby strand. Många skolelever kunde lyssna till akustisk musik för kanske första gången och flera hundra av dem medverkade i en skolmusikal tillsammans med någon av våra ensembler. Ett antal unga musiker fick coachning och tävlade med varandra inom ramen för Imagine och några av dem fick musiksommarjobb hos oss.
Visionen för Gotland 2040 lyder "Gotland – en kreativ ö med plats för hela livet."
Våra politiker vill se ett Gotland fyllt av livskraft och kreativitet. Här ska människor och verksamheter kunna utvecklas och bidra till en bättre värld. Här ska finnas närhet och plats för alla delar av livet, i alla åldrar.
Gotlandsmusikens verksamhet är en omistlig del av detta.
Helena Wessman, den 17 februari 2025
--
Länk till tidigare blogginlägg.
Prenumerera på bloggen genom att mejla blogg@gotlandsmusiken.se
